Tag Archives: taoismen

Yin & Yang

Yin och yang är en traditionell modell som spelar en central och mycket betydande del inom den kinesiska medicinen.

Taoister utvecklade konceptet yin och yang. De såg universum som ett helt system i konstant förändring, samtidigt som det upprätthåller ett sätt att förstå, skapa och uppnå inre balans och harmoni. Inom kinesisk medicin, delas allt upp i yin och yang. Yin-yang är en symbolisk representation av universella förändringar. Enligt det kinesiska synsättet är allt i rörelse, alla processer är cykliska och allt har en motpol. Yin kan inte separeras från yang och yang kan inte existera utan yin. Yin och yang är ett par som är beroende av varandras existens och ger mening till varandra. En liknelse är att ”natten” inte har någon mening utan konceptet av ”dagen” och konceptet ”upp” har ingen mening utan konceptet av ”ner” osv.

Yin är associerad till kyla, tyngd, nedåtgående natur, stillhet, passivitet, mörker, insidan, kontraktion och dold.

Yang representerar kvaliteter som värme, lätthet, stigande natur, aktivitet, ljus, utsidan, expansion och uttryck.

Yin och yang beskriver också kroppen och dess funktioner. Yin är den materiella substansen, inklusive vävnader och skelett. Yin sägs generera blod, lymfa, hormoner, slem, urin, svett, näringssubstanser, kollagen och fett. Yang är kopplat till processerna (aktion) av cirkulation, sekretion, utsöndringar, peristaltik, puls, ämnesomsättning och andningen. Mat (yin) omvandlas genom metaboliska processer (yang) till substans (yin) och mer energi (yang).

All yin i kroppen härstammar från ”njurens yin” som är en renad befuktande dimma som uppstår från vätskan som passerar njurarna. Yin är en kylande vätska till skillnad från blodet som är varmt. Njurens yin funktion är att befukta och kyla andra organ, speciellt levern, njurarna och lungorna men även magsäcken, tarmarna och ögonens, näsans, munnens och vaginans slemhinnor.

Yang som härstammar från ”njurens yang” är källan till all energi och värme i kroppen. I västerlänsk fysiologi kan man likna den med binjurarna som influerar hela endokrina systemet. Njurens yang berör alla organ. Yang ger energi till tarmarnas peristaltik så maten rör sig genom tarmarna, den värmer mjälten och hjälper matsmältningen, drar samman urinröret så urinen inte läcker, kontrollerar manlig erektion och utlösning, värmer livmodern och befrämjar graviditet samt håller ländryggen varm och stark.

Konceptet kan också användas för att beskriva hur vi skall leva i harmoni med universum. Yang representerar dagen, så under dagtid bör vi arbeta, motionera och vara aktiva. Under nattetid (yin) behöver vi återhämta vårt energiförråd (yin) genom vila.

En livsstil med mycket yang aktivitet och aktion i relation till vila/sömn och kost (yin), leder till obalans (utmattning av yin). Omvänt, om vi inte aktiverar oss, men fyller på med föda (yin) leder det istället till trötthet, inaktivitet (svag yang) och övervikt. Efter en tid, lider både yin och yang.

Obalans – yin

Tomhet / underskott yin beskrivs också som en vätska som kontrollerar yang. Yin försvagas normalt med ålder och bl.a. vid febersjukdomar. Symptomen som uppstår är varma och torra i sin natur och symptomen som uppstår inkluderar torra ögon, näsa, mun och vagina.

Tillstånd av kyla

Kyla uppstår ofta hos vegetarianer eller hos dem som äter mest råkost, speciellt om de bor i ett kallt klimat. Inre kyla kan också uppstå med åldern och kan kombineras av fukt. Därmed rekommenderas regelbunden motion där man får upp värmen i kroppen. Mat som höjer värmen och hjälper balansera kylan inkluderar lamm eller kött rätter, köttbaserade soppor, ägg, öring och vild lax. Grönsaker inkluderar kokta rotfrukter, lök, senap, kanel, ingefära, gurkmeja och peppar. Sädesslag inkluderar havregryn, quinoa och bovete. Mat och drycker skall konsumeras varma. Sallader, råkost, frysta desserter, pasta, vitt mjöl och kylda drycker bör undvikas eller minimeras.

Fukt kan kopplas till kyla eller hetta och blir värre vid fuktigt levnadsklimat. Kronisk fukt kan skapas genom att äta när man är stressad, oroa sig för mycket eller från en kost som är rik på friterad mat, bröd, pasta, kommersiella mejeriprodukter, glass och andra sötsaker. För mycket frukt och sallad försvagar matsmältningen och leder till fukt. Aerobisk motion är nödvändig för att hjälpa återskapa balans. Mat som hjälper är lätt kokta grönsaker inklusive broccoli, kålrot, sparris och grönkål. Fisk och grillad eller rostat kött och fågel hjälper också balansera kroppen. Rädisa, pumpafrön, grönt te och bitter mat och örter hjälper att torka upp fukten. Sötsaker, godis, mejeriprodukter och stärkelser skapar fukt. De skall därför undvikas eller minimeras, likaså med glass och vitt bröd.

Exempel på obalans – YIN

Tomhet yin

  • Feber sjukdomar (kronisk låg feber)
  • Torra slemhinnor (ögon, näsa, mun, vagina)
  • Törst
  • Torr avföring
  • Sparsam urin
  • Kraftiga svettningar (inkl. nattsvettningar)
  • Sömnproblem (svårt att somna)
  • Utmattning (på eftermiddagen)

Kyla (överskott yin – försvagad yang)

  • En tendens att frysa
  • Klar urin
  • Klär sig varmt, gillar värme
  • En tendens till lös avföring
  • Blek
  • Föredrar varm mat/drycker
  • Nedsatt ämnesomsättning
  • Mjuka muskler
  • Lätt trött, sover mycket
  • En tendens att känna sig nedstämd, deprimerad
  • Känner sig sämre och blir lättare sjuk vid kallt väder
  • Tyst, tillbakadragen

Fukt (överskott yin – försvagad yang)

  • Ogillar fuktigt klimat
  • Täppt näsa, rinnande näsa
  • Mår sämre vid fuktigt klimat
  • Mentalt trög (naturen av fukt rör sig långsamt och trögt)
  • Svullen buk
  • Vätskeansamling
  • Sparsam törst och hunger
  • Tendens till grumlig urin
  • Svullna ögon eller ansikte
  • Lätt andfådd
  • Tyngdhetskänsla i kroppen

Obalans – yang

Hetta uppträder ofta vid varmt väder eller vid stress. Arbeta för mycket, alkohol och socker ”hettar upp” kroppen. Därför befrämjas personen av meditation, promenader i naturen, simning och yoga för att hjälpa balansera kropp och sinne. Befrämjande kost består av sallader, gurka och lät kokta bladgrönsaker, speciellt spenat och vattenkrasse. Alla grönsaker är bra men kött, speciellt rött kött skall undvikas.

Annan kylande mat inkluderar melon, päron, böner, mungbönor, groddar, sushi och vatten. Alkohol och socker skall undvikas och svartpeppar, vitlök, ingefära och lök bör reduceras till minimum.

Överskott hetta (yang) leder till ”torka” som är en yin-brist eller vätskebrist.

Hormoner, hudens befuktning, saliv, matsmältningssafter och sekretioner är yin. Vi ser symptom av torka vid klimakteriebesvär eller när vi åldras och huden blir torr. Även då det finns tecken som vallningar och rodnader, finns det tecken på en försvagad yin, vilket tillåter den normala kroppsvärmen att stiga som den vill. Stress försvagar yin.

Hjälp finner du genom meditation, yoga, promenader i naturen och trädgårdsarbete. Bra fetter som omega-3-6-9 hjälper. Fet fisk, ägg, get- och fårost, olivolja och kokosnötsolja stärker yin. Här rekommenderas även mörk fågel, nötter och avokado. Annan befuktande mat inkluderar bönor, gröna ärtor, jamsrot, hirs, fullkornsvete, fermenterad soja och skaldjur.

Exempel på obalans – YANG

Tomhet yang (underskott)

  • Känner sig frusen
  • Försvagad ämnesomsättning
  • Diarré
  • Inkontinens 
  • Tidigt utlösning
  • Impotens
  • Värk i ländrygg, höfter och knän
  • Försämrad blodcirkulation

Hetta (överskott yang)

  • En tendens att känna sig varm
  • En tendens att prata mycket
  • Ogillar varmt väder
  • Urinen tenderas att vara mörk
  • Klär sig sparsamt
  • Tendens till rött ansikte
  • Kan lida av huvudvärk, näsblod och blödande tandkött
  • Högt blodtryck
  • Ofta törstig, vill dricka kalla drycker
  • Rastlös sömn, störande drömmar
  • Ofta otålig, irriterad eller arg
  • Kan vara förstoppad

Torka (överksott yang – underskott yin)

  • Torr hud, mjäll
  • Krav efter sötsaker
  • Torr avföring, förstoppning
  • Föredrar varma drycker i små mängder
  • Torr hals och torra ögon
  • Nattsvettningar
  • Klimakteriebesvär
  • Lättstressad, irriterad eller frustrerad

 

 

 

Historia

Rötterna till kinesisk medicin är långa och djupa och sträcker sig tillbaka till en tid innan vi började räkna åren. En tid då myter om heliga män som levde isolerade uppe i bergen letade efter växter och blommor till ett magiskt elixir som skulle ge dem ett evigt liv.  Dessa munkar och eremiter upptäckte att många växter hade kraftfulla förebyggande, läkande och stärkande egenskaper. När de gick ner för bergen och delade med sig sina erfarenheter med de lokala byborna och medicinmännen spred sig ryktet om dessa örter vidare. Arkeologer har senare hittat etsningar från 1500 B.C. (1500 år förre Kristus) som hänvisar till örter och sjukdomar. Officiella skrivna och vetenskapliga dokumentationer finns från 200 B.C. Den kinesiska örtmedicinen krediterar vanligen två legendariska kinesiska kejsare – Shen Nong (The divine farmer/den gudomliga jordbrukaren) och Huang Di (den gule kejsaren).

Shen Nung – den gudomliga jordbrukaren

Shen Nung är den person som kineserna ger äran till. Hans styre fanns runt 2800 f.kr. och han tros även vara källan till vad som blev yin-yang principen, influerad av taoismen. Den fundamentala läran där två motsatta men lika livsformande energier grundar all kinesisk filosofi, konst och vetenskap. Han upptäckte att allting i naturen hade två flöden – en ljus och en mörk, en feminin och en maskulin osv. Han blev också känd som gynnaren till örtmedicinen. Det sägs att han samlade hundratals växter och testade dess läkande effekter och resultatet blev grunden för kinas första omfattande örtbok – “The herbal classic of the divine plowman” som beskriver över 250 örter, deras smak, funktion och hälsofrämjande effekter och över 150 olika sjukdomar som de kunde behandla.

Huang Di – den gule kejsaren.

Den andra kejsaren och grundaren till kinesisk örtmedicin var Huang Di (den gule kejsaren) som började sitt styre 2687 B.C. Legenden var att kejsaren, tillsammans med sin betrodde läkare Qi Bo, blev inspirerade av Sheng Nung´s pionjärs arbete med örter och utvecklade den första detaljerade och systematiska ramen för diagnos av många olika sjukdomar. De skrev sedan ner de specifika örterna som användes för att behandla dessa sjukdomar. De etablerade Orientalisk medicin till ett komplett och holistiskt system som blev känt med boken ”The yellow emperor´s classic of internal medicine”. Precis som Shen Nung´s material, skrevs de inte ner förrän två tusen år senare. Oavsett myt eller fakta så kan vi uppskatta den kinesiska medicinen vara 3000-5000 år.

De tolv tjänstemännen

Från den klassiska boken ”The yellow emperor´s classic of internal medicine” frågade den gule kejsaren sin läkare Qi Bo att berätta mer om de tolv organen och deras förhållande. Qi Bo beskrev dem som de tolv tjänstemännen och departementen – och la till att de måste arbeta i harmoni för att upprätthålla en god hälsa.

  • Hjärtat (kejsaren): Ansvarar för själens ljus (sinnet).
  • Hjärtsäcken: Ämbetet för ministrar, sändebud och ambassadörer.
  • Lungorna (premiärminister): Ansvarar för kontroll och reglering.
  • Levern (generalen för kejsarens armé): Ansvarar för planering och övervägande.
  • Gallblåsan, ämbetet för korrekta beslut.
  • Njurarna, ämbetet för aktivering av kraft och styrka: Ansvarar för speciell kompetens, skicklighet och erfarenhet.
  • Mjälten och magsäcken, ämbetet för spannmålsmagasinet.
  • Tunntarmen, ämbetet för mottagandet av mängder.
  • Tjocktarmen, ämbetet för kommunikationslederna: Ansvarar för omvandling och förändring.
  • Urinblåsan, ämbetet för regionala huvudstäder: Ansvarar för vätskeförråd och omvandling.
  • Trippelvärmaren (san jiao), ämbetet för konstruktionen av kanaler: Ansvarar för vattenpassager.

Konfucius, Lao-tzu och ”vägen”

Någon gång under åren 400 f.kr och 200 f.kr gick den orientaliska medicinen genom en förändring. Det handlade inte endast om sjukdomar och god hälsa längre. Filosofi och spiritualitet tog form. Det var kinas två största filosofer Konfucius och Lao-tzu som ledde denna rörelse. Yin och yang föddes och Konfucius och Lao-tzu tillerkändes att skapa Kinas unika syn på universums liv som en pågående dans mellan harmoni och disharmoni. Konfucius ansåg själv att han inte skapade något nytt utan bara förde vidare äldre värderingar som han ansåg var viktiga att följa. Följde man dessa så skulle människor kunna leva i universell harmoni, Tao.

Många av hans verk har haft en stor betydelse i Kina och varit sådant som bildade kineser har lärt sig utantill. Fler exempel på texter som härrör från Konfucius är sångernas bok (Shih Ching), dokumentens bok (Shu Ching) och förvandlingens bok (I Ching).

Konfucius var en filosof. Och de gamla värderingar han förde vidare var att man skulle visa respekt uppåt, välvilja nedåt. Hans filosofi var också att alla föds lika, och formas genom utbildning och övning.

Lao-tzu brukar betraktas som taoismens grundare samt dess förste filosof och anges som författare till Daodejing (Boken om vägen). Dao kan översättas till vägen (världsligt perspektiv), De översätts också till vägen (men då personligt perspektiv), Jing översätts till klassiker (bok).

Taoismen

Tao betyder ordagrant ”väg”. Det svenska namnet Tao är en rest av det äldre transkriberingssystemet Wade-Giles. I pin yin, som är det oftast använda transkriberingssystemet i dag skrivs ordet dao.

”Dao kan inte höras. När det hörs är det inte Dao. Dao kan inte ses. När det ses är det inte Dao”.

Daoismens historiska ursprung är osäkert. Vanligen betraktar man Lao Zi, en äldre samtida till Konfucius, som dess grundare; en senare viktig tänkare och författare är Zhuang Zi. Som religiös skola går den tillbaka till Handynastin då den organiserades efter buddhistisk förlaga men med egna doktriner. Kinesisk folktro, med en uppsjö av gudar, odödliga andar och annat övernaturligt, brukar ofta förknippas med taoism.

Den kinesiska medicinen har utvecklats under årtusenden och århundraden då människan stod närmare naturen. Taoisterna baserade sin tro på den värld de såg omkring sig, en värld med förändrande årstider som gav upphov till fem elements systemet som reflekterar tillväxt och förruttnelse av vegetation. Det var också grunden till den dualism i naturen som utvecklades till konceptet yin och yang – som två lika viktiga men mottsatta krafter: skönhet existerar endast på grund av fulhet, ljus på grund av mörker, man-kvinna, värme-kyla osv. Behovet av att uppnå balans mellan yin och yang var ett viktigt övervägande för den gule kejsaren och är än idag en viktig grundsten inom kinesisk medicin.

Idag används kinesisk medicin av miljontals människor  i både öst och väst.